Jag har bestämt mig!
Kommer jag någonsin få en gratis resa till Miami med en egen lägenhet dessutom? Svar: Förmodligen aldrig i mitt liv om jag inte tackar ja till detta erbjudande.
Det är just det jag har gjort, tackat ja till att åka till Miami efter nyår.
Det känns faktiskt bra nu, allt har fått lägga sig lite och jag är mer positiv nu är för några dagar sen. Nu känns det jättehäftigt att få åka. Har haft lite kvalitetstid med familjen i veckan också. Vi har ätit tillsammans några gånger (vilket aldrig händer annars) och mamman har bjudit ner mig till Madrid när jag ska tågluffa. Hon jobbar där ibland och ska vara där i två veckor och jobba. Hon har därför hyrt en lägenhet och föreslog att jag skulle komma och hälsa på. Sånna små saker kan göra en så himla glad, man känner sig accepterad.
 
När jag berättade att jag ville följa med dem till Miami blev både mamman och pappan jätteglada. Mitt i all flytt-stress toppad med en graviditet fick de ett problem mindre.
Jag har fått se bilder på lägenheten jag kommer bo i. Det är en etta som såg ut att vara lite större än min egen som dessutom är nyrenoverad med badkar och balkong - yay! Lägenheterna (min och deras) ligger i South Beach vilket är väldigt centralt och jättenära till stranden. Jag taggar sol och bad!
 
South Beach!
 
Förresten så kommer Pär hit igen om typ en månad, han kunde inte hålla sig och hittade dessutom galet billiga flygbiljetter. Härligt! ♥
Jag har fått ett helt otroligt bra erbjudande som man inte kan skita i, i så fall är man ungefär dum i huvudet. 
 
Familjen undrar om jag vill följa med dem till Miami i Januari och stanna till typ slutet på mars eller början av april. De kommer att betala båda flygresorna, ge mig en lön på ca 100 € i veckan (som jag har nu) samt ge mig en egen lägenhet, handla mat åt mig och jag kommer att jobba samma timmar som nu typ (15.45 - 20).
 
Visst borde man inte kunna tacka nej till detta? 
Grejen är bara den att jag känner just precis nu att jag vet inte om jag vill åka iväg tre månader till. Jag känner när jag är här att jag tycker att det mest är jobbigt med barn. Jag har även lite hemlängtan och saknar personer där hemma, och åker jag till USA kommer jag bara stanna hemma två veckor över jul och sen åka iväg tre månader igen. Det känns mest tungt och jobbigt just nu även fast det är ett så himla bra erbjudande. Jag känner även att jag vill åka lite för deras skull eftersom att Lila är så blyg och osäker och de vill att hon ska känna sig trygg vilket de tror att hon gör med mig, plus att de kommer att ha rätt mycket jobb och saker de måste göra eftersom att de flyttar till en helt ny kontinent. Dessutom berättade mamman idag att hon är gravid.
 
Jag är så himla kluven just nu och dessutom tror jag att jag är inne i en dipp-period då allt mest känns jobbigt och jag vill bara gråta för allt typ. Jag kanske kan fråga dem om jag kan ge dem ett svar efter min tågluff då jag kommer att ha tid bara för mig själv att tänka igenom allt.
 
Idag var jag på gymmet för första gången och körde ett Zumba-pass. Kul var det och gymmet känns bra förutom att man måste betala (!?) för att duscha vilket jag tycker är stört sniket. Återigen, typiskt fransoser att suga ur alla små ören. Måste därför åka metro svettig varje gång för att ta mig hem, vilket inte är ett jätteproblem. Det blir dock jobbigare om jag tränar på morgonen och ska in till Paris sen i stället för hem..
Känner att jag smittas av folket här, jag blir mer och mer en bitterfitta haha!
 
MEN!

Något roligare. Jag har köpt mitt interrail-kort nu så om typ två veckor bär det av ut i Europa, på egen hand. Jag ska dock åka förbi Geneve en sväng och hälsa på lite kompisar, sen har jag inte planerat så mycket förutom att jag vill åka till alperna och till Berlin. Har ni några andra bra europa-tips? Tänkte försöka resa så billigt jag bara kan genom att bo på hostels och kanske prova på att couchsurfa.
 
OCH

Den 18/12 klockan 23.40 landar jag i Umeå igen! :D